Under lördagen slog vår långdistanslöpare Martin Nilsson till rejält genom att vinna SM i traillöpning 33 km. Tävlingen som avgjordes i Stockholm och Stora Skuggan bjöd på allt annat än skugga så sol och tryckande värme rådde. Vädret och distansen verkade dock ha passat perfekt när Martin tog en överlägsen och lite oväntad seger 8.40 minuter före Kristofer Låås, Keep up RC (PB:n: 1.03 halvmarathon och 2.16 marathon). Som trea placerade sig Sävedalens Jonatan Fridolfsson (11.11 bakom Martin). Även Jonatan är en mycket duktig löpare med PB:n som: 13.53 5000 m och 29.08 10000 m.
Vi fick efter loppet en liten pratstund med den färske mästaren:
Grattis Martin! Berätta om loppet!
Loppet bjöd på flera utmaningar och överraskningar! Värmen var kanske den allra största motståndaren för oss alla. Direkt från start hängde jag på de tre andra förhandsfavoriterna, och vi fyra fick snabbt en ganska stor lucka ned till resten av startfältet. Till en början höll jag mig lite avvaktande, men så fort någon tappade såg jag till att springa förbi så att jag hela tiden hade kontakt med ledaren. Efter ungefär 8-10 km var det jag som låg först, och fortsatte tugga på i samma tempo medan de andra försvann bakom mig. Banan var, hmm... under all kritik. Jag skulle inte ens våga kalla det för trail, med mestadels asfalt/grusväg och några skogspartier däremellan. Så det var ingen jätterolig löpning, men rent krasst gynnade det nog mig, som är ganska "allround" jämfört med de andra löparna som är mer specialiserade med tydliga styrkor och svagheter.
Värmen måste ha varit fruktansvärd. Hur hanterade du den?
Att springa i nästan 30-gradig värme mitt på dagen är en utmaning i sig, både på träning och tävling! Jag tycker ändå ganska mycket om värme, och brukar inte ha några stora problem med det. Delvis beror det nog på förberedelser och strategi under loppet: dagen före fyllde jag upp vattenflaskorna och drack kanske 1,5 liter mer än vanligt. På morgonen före loppet fick jag nog också i mig uppemot 2 liter vätska, samt saltade lite extra på frukostägget. Jag tog mig också tid att stanna vid varje vätskekontroll och fylla på med både sportdryck och vatten. Och ytterligare ett tips för löpare i sommarvärmen som jag alltid försöker tänka på: kom ihåg solkrämen, även på kortare pass!
När kände du att det här var "ditt lopp" och att du skulle greja guldet?
Jag sprang själv hela loppet från ca 14 km och såg ingen bakom mig. Men jag tänkte hela tiden att de andra ändå var nära bakom mig, och kopplade aldrig riktigt av. Mot slutet sprang jag och räknade lite i huvudet att "de borde vara minst så här lång tid efter, med så här långt kvar innebär det att de måste springa sådär mycket fortare än mig för att komma ikapp". Ju längre jag kom blev det alltså mindre och mindre sannolikt att jag skulle bli ikappsprungen, och mer säkert att jag skulle ta hem det. Men mycket kan hända i slutet av ett långt lopp, så helt säker var jag inte förrän jag sprang in på upploppet!
Fantastiskt roligt Martin! Men hur ser resten av sommaren ut?
Nu försöker jag surfa vidare på den här vågen, och fortsätter tävla så länge kroppen tillåter! Det blir lite fler blandade traillopp i sommar, och lokala småtävlingar runtomkring Mora, där jag bor och arbetar nu över sommaren. Höjdpunkten är att jag nyligen har blivit uttagen att representera Sverige vid EM i Skyrunning, som avgörs 14-16/7 i Montenegro, det blir en helt ny upplevelse för mig, och känns väldigt spännande!
Ett stort grattis Martin till såväl guld som landslagsplatsen från alla oss klubbkamrater!
Förutom Martin gjorde även Rasmus Nilsson en mycket fin insats när han sprang in som SM-9:a på den långa distansen 80 km. Efter att dessutom hunnit med ett badstopp i värmen.
Till resultat
Här kan ni lyssna på Martin i P4 Västerbotten
